Skolmaten är ett omdebatterat ämne – är den så äcklig som elever verkar tro, eller näringsriktig och varierad? Slöseri med skattepengar, eller en viktig del av skolans verksamhet? Vad vet du egentligen om den svenska skolmaten?
Ända sedan slutet av 1800-talet har det serverats mat i svenska skolor. Från början var det bara fattiga barn i utsatta områden som fick ett mål mat i skolan, oftast gröt och mjölk, men redan kring sekelskiftet drevs frågan om att utöka skolmaten till fler barn. Då var målet att etablera goda matvanor som på sikt skulle leda till minskat supande i landet.
Den nya tallriksmodellen
1946 infördes statliga bidrag till kommuner som erbjöd kostnadsfria skolmåltider, men det var inte förrän 1997 som det lagstiftades om alla elevers rätt till lunchen. 2011 tillkom lagar som reglerade måltidernas näringsriktighet. Numer har Livsmedelsverket tagit fram en modell för skolmåltiden för att se till att den är god, säker, näringsriktig, hållbar och trivsam – en något utökad version av den gamla tallriksmodellen! Vegetariska alternativ och en generös salladsbuffé är idag nästan ett måste, liksom specialkost utefter allergier, ideologier och religion.
Ovanligt i världen
Sverige är idag ett av få länder i världen som har lagstiftning om gratis måltider för alla grundskolelever, tillsammans med Finland och Estland. England började servera gratis lunch till elever 2014, men då bara de allra yngsta, 4-7 år.
Men hur kommer det sig att Sverige lägger så mycket vikt vid skolmåltiderna om eleverna hatar den? För det första ger en bra skollunch mätta elever med goda förutsättningar för att orka vara fokuserade vilket i sin tur gör lektionerna lugnare. För det andra är de negativa attityderna ofta inlärda, men stämmer sällan överens med verkligheten.
Det är slöseri med skattepengar!
I svenska grundskolor serveras nästan 1,4 miljoner skolmåltider, varje dag. ”Ett slöseri med skattepengar”, kan man tycka, ”I andra länder betalar de trots allt själva!” Man ska då ha i åtanke: den årliga kostnaden för mat (inklusive personal och transporter) är bara ca 6% av skolans totala kostnader!
Skolmåltiden ger inte bara näring utan genererar också matglädje, inspiration och avkoppling. Om man riktigt utnyttjar den kan det vara en kulturbärare, en isbrytare och en socioekonomisk utjämnare. Det är inte fy skam för 6%!
Är du helt enkelt nyfiken på vad dina barn ska äta till lunch idag (eller kanske imorgon)? Använd skolmaten.se (finns även som app) för att se dina barns skolmåltider.
Läs mer om skolmåltider på Skolverket (pdf).
